Kunskapsbank om brandskydd för företag i Göteborg

Kort svar: ni tittar till dem själva med jämna mellanrum, en tekniker underhåller dem en gång om året, och med längre intervall ska de till verkstad.

Det finns tre nivåer av kontroll i den svenska standarden SS 3656, som beskriver hur handbrandsläckare ska underhållas.

1. Rutinkontroll, som ni gör själva

Med jämna mellanrum, ofta varje kvartal, går någon på arbetsplatsen en runda och tittar: Sitter släckaren på sin plats? Är den skyltad och lätt att komma åt? Är plomben hel? Pekar manometern på det gröna fältet? Är slangen och munstycket hela? Allt det syns utifrån och tar några minuter. Skriv ner att ni gjort det, det är en del av ert SBA.

2. Underhåll av en kunnig person, varje år

En gång om året ska släckaren gås igenom av någon som kan det. Då kontrolleras tryck, drivgas, släckmedel, slang, ventil och skick mer noggrant, släckaren vägs och får en ny kontrolletikett. Det är den här kontrollen Brandsikt gör vid ett servicebesök, och den som räddningstjänsten och försäkringsbolaget frågar efter.

3. Verkstadsunderhåll, vart 5:e eller 10:e år

Med längre intervall ska släckaren tömmas, provas och laddas om. För vatten- och skumsläckare gäller vart femte år, för pulver- och kolsyresläckare vart tionde. Intervallen kan skilja sig mellan tillverkare, så vi utgår alltid från tillverkarens anvisning.

Vad händer om man struntar i det?

En släckare som inte underhållits kan ha tappat trycket eller fått pulver som packat sig. Då händer ingenting när man drar i sprinten. Dessutom riskerar ni anmärkning vid tillsyn och nedsatt ersättning från försäkringen om det börjar brinna. Den årliga servicen är billig i jämförelse.

Läs mer på sidan om service av brandsläckare.

SBA betyder systematiskt brandskyddsarbete. Det är inte en produkt utan ett sätt att arbeta: veta vad man har, kontrollera det och skriva ner att man gjort det.

Vad lagen säger

Lagen om skydd mot olyckor (2 kap. 2 §) kräver att den som äger eller använder en byggnad håller släckutrustning och i övrigt gör det som behövs för att förebygga brand och begränsa skador. Lagen säger inte hur, men Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2004:3, som MSB förvaltar, beskriver att arbetet ska bedrivas systematiskt och dokumenteras i den omfattning verksamheten kräver. Det är det som kallas SBA.

Vem ansvarar?

Både fastighetsägaren och den som bedriver verksamheten. En vanlig fördelning är att ägaren ansvarar för byggnaden (brandcellsgränser, utrymningsvägar, nödbelysning i trapphus, brandlarm om sådant finns) och hyresgästen för sin verksamhet (släckare, rutiner, personalens kunskap). Fördelningen bör stå i hyresavtalet eller i en gränsdragningslista. Om ingen har skrivit ner den, gör det.

Vad ska ingå?

• Vem som är brandskyddsansvarig, och en ersättare.
• Beskrivning av verksamheten, lokalen och riskerna.
• Förteckning över utrustning och var den sitter.
• Rutiner: hur ofta kontrolleras vad, och av vem.
• Vad personalen ska kunna: larma, utrymma, släcka.
• Logg över kontroller, brister och åtgärder.

Omfattningen ska stå i proportion till riskerna. För en liten butik räcker några sidor och en checklista. För ett hotell behövs mer.

Det vanligaste felet

Att SBA blir en pärm som gjordes en gång och sedan aldrig öppnades. Räddningstjänsten ser direkt om kontrollerna faktiskt görs. Lägg hellre lite tid varje kvartal än mycket tid vart femte år.

Vi hjälper er komma igång: SBA i Göteborg.

Het olja, öppen låga och högt tempo. Restaurangköket är den plats i verksamheten där det brinner oftast. Så här skyddar ni det.

Fettbrand: använd aldrig vatten

Olja som blir för varm antänder av sig själv, utan gnista. Vatten på brinnande olja förångas på en gång och slungar ut brinnande olja över hela köket. Släck med lock, brandfilt eller en fettbrandsläckare (klass F). Sätt aldrig på vatten.

Kökssläcksystem

I kök med fritös, stekbord eller grill är ett fast släcksystem i kåpan det som skyddar på riktigt. Det löser ut automatiskt vid brand, kyler oljan och bryter gas eller el. De flesta försäkringsbolag kräver ett system installerat och underhållet enligt SBF 508/EN 17446, med serviceavtal och halvårsservice. Kontrollera ert försäkringsbrev.

Era egna rutiner

• Rengör kåpa, filter och kanaler regelbundet. Fett i kanalerna är bränsle.
• Utse en anläggningsskötare som gör vecko- och månadskontroll av släcksystemet.
• Ha brandfilt och fettbrandsläckare inom räckhåll från spisen, inte i ett förråd.
• Stäng av fritösen när köket lämnas. Många bränder startar efter stängning.
• Se till att utrymningsvägen från köket är fri. Det är ofta bakdörren, och den är ofta blockerad av leveranser.

Vid ombyggnad

Släcksystemets munstycken sitter placerade efter er utrustning. Flyttar ni en fritös eller byter kåpa måste systemet ses över. Planera in det innan ombyggnaden, inte efter.

Mer om kökssläcksystem för restauranger.

När strömmen går ska vägen ut ändå synas. Här är vad som gäller, och hur ofta det ska testas.

Var kraven kommer ifrån

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) kräver att utrymningsvägar är tillräckligt många, markerade och normalt skyltade, och att nödbelysning finns där den behövs för att alla ska kunna lämna arbetsplatsen säkert. Boverkets byggregler styr vad som ska byggas in från början, till exempel vägledande markering och nödbelysning i utrymningsvägar. Till det kommer lagen om skydd mot olyckor med kravet på skäligt brandskydd.

Skyltar: belysta eller efterlysande?

Efterlysande skyltar lyser av sig själva en stund efter att ljuset släckts och kan räcka i små lokaler med dagsljus. I större lokaler, lokaler utan fönster och där många människor ska ut behövs belysta skyltar med batteribackup och nödbelysning som lyser upp själva gångvägen.

Hur ofta ska det testas?

Standarden SS-EN 50172 anger ett kort funktionstest varje månad (tänds armaturen när strömmen bryts?) och ett fullständigt varaktighetstest varje år, där armaturerna ska lysa hela sin märkta tid, normalt minst en timme. Resultaten ska dokumenteras. Många moderna armaturer har självtest, men någon måste ändå läsa av och åtgärda fel.

Vanliga brister

• Batterier som klarar det korta testet men inte varaktighetstestet.
• Skyltar som pekar fel efter en ombyggnad.
• Utrymningsvägar blockerade av pallar, möbler eller cyklar.
• Dörrar i utrymningsväg som är låsta eller svåröppnade.

Mer om nödbelysning och utrymningsskyltar.

Det finns inget lagkrav på hjärtstartare, men chansen att överleva ett hjärtstopp minskar för varje minut. Därför väljer allt fler arbetsplatser att ha en.

Vad lagen kräver

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:2, kapitlet om första hjälpen och krisstöd) kräver att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen som behövs utifrån verksamhet och risker, att tillräckligt många kan ge första hjälpen och att det finns anslag om var utrustningen finns. Hjärtstartare nämns inte som krav, men Svenska HLR-rådet rekommenderar att hjärtstartare finns där många människor vistas.

Var ska den sitta?

Så att den kan hämtas inom ett par minuter från hela arbetsplatsen. Synlig, skyltad, aldrig inlåst. I större lokaler kan det behövas fler än en. Registrera den gärna i Sveriges hjärtstartarregister så att även larmcentralen vet var den finns.

Är den svår att använda?

Nej. Hjärtstartaren pratar med den som använder den och talar om exakt vad som ska göras. Den analyserar själv hjärtrytmen och ger bara en stöt om det behövs. Det går inte att göra fel på ett sätt som skadar. Ändå vågar fler använda den efter en kort utbildning i hjärt-lungräddning.

Underhåll

Batteri och elektroder har utgångsdatum, ofta två till fem år. Titta till statuslampan varje månad, och låt oss kontrollera utgångsdatum vid det årliga servicebesöket. En hjärtstartare med dött batteri är värre än ingen alls, eftersom folk räknar med den.

Mer om första hjälpen och hjärtstartare.

Kommunens räddningstjänst gör tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Med ett fungerande SBA är besöket en formalitet. Så här förbereder ni er.

Innan besöket

1. Ta fram SBA-dokumentationen. Ansvarig, rutiner, utrustningsförteckning och loggen över gjorda kontroller. Finns den inte, börja där.
2. Senaste serviceprotokollen. Släckare, kökssläcksystem, nödbelysning. Protokollet visar att utrustningen är underhållen av någon som kan det.
3. Gå utrymningsvägarna själva. Är de fria? Går dörrarna att öppna utan nyckel? Lyser skyltarna? Är utrymningsplanen aktuell?
4. Kontrollera släckarna. På plats, skyltade, plomb hel, manometer på grönt, kontrolletikett som inte är utgången.
5. Brandfarlig vara. Förvaras den enligt era rutiner och i rätt mängd? Finns tillstånd om det krävs?
6. Brandcellsgränser. Står branddörrar uppställda med kilar? Är genomföringar tätade efter senaste installationen?
7. Personalen. Vet de hur man larmar, utrymmer och var släckarna sitter? Är ny personal informerad?
8. Gränsdragning mot fastighetsägaren. Vet ni vem som ansvarar för vad? Ha listan tillgänglig.

Under besöket

Tillsynsförrättaren vill se att arbetet görs, inte att pärmen är tjock. Var ärlig om brister. Det är bättre att själv ha noterat en avvikelse och planerat åtgärden än att den upptäcks.

Efter besöket

Ni får en tillsynsrapport, ibland med föreläggande om åtgärder och en tidsfrist. Lägg in åtgärderna i ert SBA och dokumentera när de är gjorda. Behöver ni hjälp med något av det, hör av er.